Ensamma mamman (min alltså) ringde utifrån ön och tyckte det var lite tomt nu när alla gäster åkt hem. Alltså gör jag mina tjatande ungar till viljes och åker ut i morgonbitti igen. Det blir två hela dagar och en natt där ute - förhoppningsvis med lika fint väder som första vändan. Kan erkänna att jag längtar tillbaka jag med - till havet och de solvarma klipporna på skäret där vi brukar bada. Det är fortfarande sommar för mig, oavsett vad som händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar