För att knyta an till förra inlägget så har jag just suttit och störtbölat för att Warrick dog i CSI. (Men till skillnad från ultraljuden så gråter jag faktiskt IRL när människor dör.) Tur att det är Boston Teaparty nu så jag blir lite gladare innan jag går och lägger mig. Skratt-TV för att råda bot på gråt-TV, fina grejjer.
För mycket TV var det ja...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag fick allt en liten tår i ögat jag med. Och jag fortsatte kvällen med en dokumentär om en ung tjej som dog i SLE, great end of the evening, not.
Missade början men hade jag sett det så hade jag garanterat också fällt en liten tår.
M.a.o så är du helt normal.
Åsa
Skicka en kommentar