Tack vare att jag glömde ta imurel i morse. Det känns ju så där halvbra att jag mår bättre utan medicinen. (Förhoppningsvis ska den göra att jag mår bättre på sikt, genom att den motverkar tarmskov.)
Inte har min magtarm-läkare ringt heller. Brist i kommunikation hos syrrorna skulle jag tro. Får ringa och gnälla i morgon igen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar