Idag ringde en läkare från KK hit, en utav läkarna som var med och räddade mitt liv. Man kan säga att hade inte hon funnits där hade de med största sannolikhet varit tvungna att ta bort min livmoder (det var alltså hon som gjorde emboliseringen), och utgången hade varit mycket mer oviss för mig. Kort sagt; tack vare henne lever både jag och min livmoder.
Förutom det är hon ruskigt trevlig och väldigt mån om sina patienter (om mig i allafall). Var inne och hälsade på mig ett par gånger när jag låg inne, trots att hon inte jobbade just då o s v. Idag ville hon höra hur jag mådde och om jag ville träffa henne och prata igenom det som hänt. Det ville jag och vi kommer att ses om ett par veckor.
Jag har ju redan gått igenom förloppet med min andra läkare, men eftersom han inte var med känns det bra att få höra hennes version också.
I mitt stilla sinne undrar jag var alla de bra läkarna på KK var när jag var gravid?
torsdag, september 04, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar