Idag ska jag utmana mig själv och ta mig ner på stan med lillfisen på bussen. Jag känner att jag inte orkar sitta inspärrad här hemma längre, och jag kan inte låta migränen stoppa mig från att i allafall försöka. Jag menar, migrän får jag ju i allafall, oavsett vad jag gör, och då kan jag ju lika gärna komma ut en sväng innan. Bara att känna att jag faktiskt fixar det, att jag inte behöver förlita mig på någon annan för att komma här ifrån, det skulle betyda mycket.
Uppdatering kl 19:
Det gick, men det var jobbigt. Åka buss är inte bra för migränen, så är det bara. Jag lyckades i allafall hämta upp overallen jag köpt på Tradera, sen fick maken komma och hämta oss med bilen. Eftermiddagen har varit migränig, men det är å andra sidan inget ovanligt och kan inte skyllas enbart på utflykten. Men det gick, och det är det viktigaste.
tisdag, september 23, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag vet att du lever, men hur gick det? Hur mår du?
Hihi, jag skrev samtidigt som du kommenterade. :)
Ett litet steg på väg. Se det som en seger! =)
Absolut ett framsteg, även om kanske ett påfrestande!
Nu vet du att det går i allafall även om det var jobbigt. Bara vetskapen kan vara bra.
Kram
Skicka en kommentar