Jag fick bland annat lära mig att migrän ska man alltid medicinera, just för att förhindra att det sitter länge och för att hjärnan blir mer och mer lättriggad för varje gång man får ett anfall. Spänningshuvudvärk däremot botar man med träning, avslappning och stretching, eftersom den sitter utan på kraniet.
Hjärnan blir tydligen "irriterad" av att ha ont (hur det fungerar exakt vet man inte) och det leder till att den överreagerar på stimuli, så att migränen (eller spänningshuvudvärken) utlöses lättare och lättare.
Jag fick också lära mig att migrän ofta går över i spänningshuvudvärk i slutet av ett anfall. För att testa vilket det är man har för tillfället kan man prova att hoppa lite försiktigt upp och ner (eller bara tänka på att göra det). Känns det OK är det spänningsvärk, annars migrän. Det braiga med det är att om det är spänningsvärk kan man lindra det med det jag skrev om ovan.
Flera nya saker:
- Spänningshuvudvärk sitter utan på kraniet, inte i hjärnan, även om det känns så.
- Har man riktigt svår spänningsvärk kan man ofta inte rucka på huvudsvålen.
- Spänningshuvudvärk kan alltid botas!
- Man bör inte försöka medicinera bort långvarig spänningshuvudvärk, då det faktiskt gör saken värre!
2 kommentarer:
Intressant! Då har jag lärt mig en massa nya saker.
Den här typen av kunskaper skulle jag önska att den lokala (lätt värdelösa vårdcentralen) hade! De har lite svårt att acceptera att jag har huvudvärk av olika slag och vill reducera allt till att jag är en stressad forskare med litet barn (=spänningshuvudvärk). Till viss del är det så, till viss del så hänger det ihop med mina nackproblem...men sedan så har jag migrän också. Då hoppas det jävlar inte en mikromilimeter, då kräks jag och ligger nerbäddad under ett tungt täcke.
Det finns skäl till att jag försöker lösa det på egen hand. Dessvärre.
Skicka en kommentar