En helt vanlig kväll...

... var det inte igår, eftersom maken var och städade på dagis (en av de stora "fördelarna" med familjekooperativ ;), vilket han gjort varje kväll den här veckan iofs, men då har jag varit mycket piggare. (En hel vecka med dålig sömn tar ut sin rätt...) Iallafall slutade det med TVÅ ungar som gallskrek och en mamma som helst ville rymma till skogs. Var tvungen att lämna dom på övervåningen, gå ner och stänga in mig på toan här nere i några minuter för att orka lösa situationen. Fast man känner sig ju inte precis som årets mamma när man kommer upp och hittar en liten bebis med illrött ansikte och tårarna sprutar och en 4-åring med "snor ända in i munnen av alla tårar"... :( Självklart somnar båda två som små ljus precis innan maken kommer hem, så jag fick ta hela smällen själv, igen... Visst är det bra att som sover, men någon gång skulle jag vilja att han såg hur jävligt det faktiskt kan vara när båda två är ur gängorna samtidigt. Nej, nu ska jag gå och lägga mig. Hoppas jag får sova några timmar, och att Prinsen inte vill äta förän kl 6 som vanligt, och inte kl 5 som i morse. (Räknade efter för första gången på länge, och det visade sig att han faktiskt klarar sig 8 timmar utan mat på natten - inte illa minsann! Synd bara att jag inte lägger mig direkt efter att han ätit, men NÅGON gång måste ju jag få lite egen ensam tid...)