fredag, maj 27, 2011

Om barnen själv får välja

Bästa fredagsmiddagen enligt barnen. Och jag orkar inte invända, det är skönt att det finns något som alla äter utan att klaga.
Published with Blogger-droid v1.6.4

måndag, maj 23, 2011

Lyxmåndagsmiddag

Jo, för när färskpotatisen kostar 30 kronor kilot, då får nog potatissallad räknas som lyx. Gott var det i alla fall, tyckte jag och Maken. Dom där barna hade alla nånting dom inte tyckte om, men så är det alltid nu för tiden.
Published with Blogger-droid v1.6.4

Mera pyssel

Någon sorts pulsvärmare eller så
Published with Blogger-droid v1.6.4

lördag, maj 21, 2011

Att minnas vad man vet

Så praktiskt det är när man googlar något och hittar svaret i sin egen blogg...

fredag, maj 20, 2011

Skumt

Det är vad jag mår. Liksom yrslig och öm i hela kroppen (utan att jag gjort något för att det ska bli så). Plus en migrän som ligger och lurar i bakgrunden så klart. Undrar vad det ska bli av det här?

torsdag, maj 19, 2011

Jag behöver en partner

Virka är kul. Sy ihop skiten och brodera ansikte är tråkigt. (Förmodligen för att jag är så dålig på det.)

Sökes: Flitig sömmerska tillika broderare. Vad säger ni, någon som känner sig manad?

onsdag, maj 18, 2011

Jag kan inte hjälpa det

... men jag tycker det är lite roligt att Billie Joe's bror skickar mejl till mig. Och ja, det är helt klart Lassie-varning på den.

fredag, maj 13, 2011

Säg den lycka som varar

Måste sluta virka. Fingrar och handleder protesterar vilt. Misstänker att inflammationen satt sig där ett tag. Nåja, hellre det än en kass mage, faktiskt. Återstår att se vad jag ska hitta på för att hålla kortison-rastlösheten borta nu. Jag menar, utbudet är ju inte direkt jätte stort när man bor i migränträsket.

tisdag, maj 10, 2011

Nyheter från läkaren

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, än mindre tycka om det som min läkare sa igår. Behöver lite tid att sortera och tänka igenom tror jag. Dom goda nyheterna var i alla fall att min Crohn's ser mycket bättre ut nu än vad den gjorde för ett år sen. Det inflammerade området i tunntarmen har krymp och i tjocktarmen syns ingenting längre. Problemet att lösa är nu varför jag mått så dåligt fast än allt ser bättre ut. Och deras (= läkarna som diskuterat mitt fall på skyltronden i fredags) förslag är att det rör sig om mag-migrän. Häpp!

måndag, maj 09, 2011

Ännu en dag i väntans tecken

... men den här gången är jag mer säker på att samtalet kommer komma eftersom det är min magtarmläkare som ska ringa. Fast vänta är ju tråkigt i alla fall.

Väntar förresten fortfarande på att FK ska ringa upp... Har inte hört ett pip, trots att jag mejlat en uppdatering och frågat när vi ska höras. Vet inte om det är ett bra eller dåligt tecken?

söndag, maj 08, 2011

Längtar till måndag

Efter lite tystnad, lite lugn och ro. När vanliga människor har söndagsångest, känner jag lättnad. Det är ett bakvänt liv jag lever.

lördag, maj 07, 2011

Det blev en...

... Hjärtekatt! Läs mer om det här >>>. Den här kissen ska snart påbörja sin resa mot Gbg och Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, där den förhoppningsvis göra vistelsen lite roligare för ett barn på hjärtavdelningen.

Någon som gissade rätt?! ;-)
Published with Blogger-droid v1.6.4

fredag, maj 06, 2011

Håller mig pysselsatt

Fast nu har jag virkat till mig en klämig migrän, så det är dags att ge upp för idag.
Någon som ser vad det ska bli förresten? ;-)
Published with Blogger-droid v1.6.4

onsdag, maj 04, 2011

Insikter

Nr 1:

Det tar oerhört mycket energi att hjälpa flickorna och dessutom gör oron att min migrän blir värre.

Nr 2:

Det ska fan att vara psykiskt sjuk. Är man dessutom minderårig med föräldrar som inte kan/vill/orkar vara drivande, ja då är det i princip omöjligt att få hjälp.

Nr 3:

Jag ska göra allt som står i min makt för att ingen av mina barn ska hamna där dom här flickorna är just nu. Jag vet att det inte är någon garanti för att det inte kommer hända, men om det gör det, vill jag känna att jag gjort vad jag kunnat för att undvika det.

Så underligt

Vänjer mig aldrig vid att jag faktiskt är sjuk... Alltså, jag vet ju att jag är det, att jag har två kroniska sjukdomar, men jag vägrar se mig själv som sjuk. Därför blir jag alltid så förvånad när jag inte klarar av helt vanliga saker, som att åka buss ner på stan, utan att må som ett as. Vet inte om det är bra eller dåligt, men det är nog så jag fungerar för att klara av det här.

tisdag, maj 03, 2011

Gjort det igen

Forcerat fram ett ordentligt migränanfall efter över en veckas migränkänningar. Med hoppet att det ska bli en bättre dag i morgon. Återstår att se om det funkar, men just nu är det inte så jätte roligt, trots piller.

söndag, maj 01, 2011

Det finns folk till allt

Jag minns för några år sen när en människa på ett föräldraforum låtsades ha förlorat ett barn. Minns inte detaljerna runt storyn, men h*n la iaf upp bilder på ett barn som skulle varit hennes och drog en hjärtskärande historia. Hon fick så klart massor av sympatier och stöd på forumet, ända till det kom fram att bilderna var på någon annans barn!! Jag hoppades då att det var en människa med svåra problem som gjorde det, inte bara någon som gjorde det "för skojs skull" eller för att se vad h*n kunde komma undan med.

Nu har jag fått reda på att inte mindre än två (utländska) cancerbloggare har ljugit om sin sjukdom. De har varken haft tumörer, cellgifter eller strålbehandling. Allt för att få uppmärksamhet och medkänsla.

Återigen blir jag påmind om att man aldrig kan veta vilka människorna där ute i cyberrymden är. Att det bakom varenda snyft-historia kan sitta någon som bara är ute efter uppmärksamhet. Och det är bra att bli påmind om ibland tror jag. Även om det inte kan få mig att sluta bry mig, så gör det mig mer vaksam och lite mindre engagerad. Vilket jag, i mitt fall, tror är nyttigt, eftersom jag har en förmåga att ta på mig mer än vad jag egentligen orkar...