Umgås

Idag var vi hos mamma på familjemiddag. Alla syskonen var där med sina respektive, plus min extra bror, allt som allt nio vuxna och så våra tre huliganer (som faktiskt var ovanligt lugna). Jag klarade av förrätten och halva varmrätten, sen var jag tvungen att gå ifrån bordet och vila huvudet ett tag. Gjorde en snabb come back till efterrätten (jag menar, vem vill missa chokladkaka), men sen fick vi packa ihop oss och åka hem. Nu sitter jag här med dunkande huvud och vill bara sova, men lille Herr'n har visst andra planer...

Jag är inte gjord för att umgås längre.

Vi har problem

Vad gör man när mamman har migrän med yrsel och inte kan bära barnen p g a av det, och pappan har inflammation i ett muskelfäste i armen? Antar att vi får hårdträna lille Herr'n i att gå själv eller nått...

Veckans Perra

(Ja, jag spelar in "Vad blir det för mat" varje vecka för att kunna avnjuta det i stillhet... och den har inte infunnit sig förän nu.)

"Som gamla raggsockar... men ändå så behagligt."

- Perra on Spiskummin

Börjar känna mig förkyld

Har bland annat nyst femton gånger idag, och ni kan ju gissa hur skönt det är med migrän? Inte blir det bättre av att hålla emot heller, för då känns det ännu mer som att huvudet ska sprängas.

Finns det någon medicin mot nysningar?

Självtest nr 3

Ensam hemma med alla tre barnen, vakna, på kvällstid, d v s inte direkt enklaste tiden på dygnet att ha hand om dom. Men tänk, jag klarade det! Trots en del skrik från Prinsen, tjat från Storasystern och gnäll från lille Herr'n så klarade jag det! Okej att jag har ganska mycket migrän nu, men det är ju ingen nyhet precis. Och maken fick komma iväg och träffa bästa vännen en sväng, det känns bra.

Inget mer kräk

Han kräktes inget mer igår sen, lille Herr'n, men det räckte så bra med de fyra-fem gånger det blev (tappade räkningen). Eftersom han kräktes efter att han ammade (kom för mycket för fort förmodligen) fick jag pumpa och maken koppa* 10 ml i taget. Först då slutade kaskaderna och han sov gott från klockan 01 till nästan 06. Måste säga att han är fantastisk på att sova den ungen - oavsett vad så när han väl somnat för natten sover han som en sten.

* Och han mindes precis hur man gjorde när man dricker ur kopp, är inte det lite märkligt och coolt? Vi slutade koppa när han var mindre än två månader gammal.

Shit shit shit (eller snarare kräk kräk kräk)

Lille Herr'n kräks, i kaskader, och vi snackar inte små bebisspyor utan riktiga uppkastningar. Tvättmaskinen går varm, lillen är glad men lite matt, jag har pumpat ur bröstmjölk som maken koppar (om han ammar får han i sig för mycket för fort, och då kommer det bara upp igen... det har vi nämligen redan testat). Jag som hade hoppats att få sova inatt eftersom jag har en hel massa migrän, men den nattsömnen är det bara att vinka farväl till.

Virrig

Jag är så virrig att jag inte känner igen mig själv. Ett exempel är att jag skulle skriva ett exempel på hur virrig jag är, men det har jag glömt vad det var. Jag klarar absolut inte att göra två saker samtidigt, och då snackar vi gå-och -tugga-tuggummi-nivån, d v s inte ens de enklaste sakerna. I vanliga fall är jag nog ganska rationell, gör gärna flera saker samtidigt, typ tvättar, packar dotterns ryggsäck och lagar mat, nu är det en omöjlighet.

Jag känner inte igen mig själv och jag tycker inte om det. Tyvärr är det mer än bara amningshjärna - det känns som att migränen fräter sönder allt jag har innan för skallbenet...

Vidskeplig

Gud så löjlig jag är! Jag låter nämligen bli att skriva om vissa saker här, för jag tror att om jag gör det så kommer allt gå åt fanders eller åtminstone skita sig kapitalt. Fast egentligen vet jag ju att mina ord och den här bloggen inte har sån kraft, men ändå vill jag inte skriva om det för tänk-om-utifall-att...

Hur vidskeplig är du?

Och så Salmonella

Gissa vem som missade det här och åt en låda Ruccola av den sorten? Fast om jag blivit smittad borde det väl ha märkts nu, eller?

(Är inte orolig egentligen, men det vore ju så tyyypiskt liksom.)

8-utmaning

Jag har blivit utmanad av Busmamman och Elin:

Regler:
1. Publicera reglerna på din blogg
2. Svara på de sex 8-sakerna
3. Meddela de utmanade på deras bloggar

8 favorit TV-program:
1. House
2. Miami Ink
3. Mythbusters
4. CSI
5. Criminal Minds
6. Numbers
7. Cold Case
8. Vänner

8 saker jag gjorde igår:
1. Var på massage
2. Lagade två middagar (tur, för idag har jag migrän)
3. Skottade snö
4. Kollade hur det gick för mina Traderaauktioner (typ 1000 ggr)
5. Åt inte choklad (maken hade ätit upp den och på affären var det strömavbrott...)
6. Tittade på TV (CSI, utan att gråta den här gången)
7. Ammade
8. Pussade mina barn och maken och sa att jag älskar dom

8 saker jag ser fram emot:
1. Julafton (för barnens skull)
2. Åka och hälsa på -sl- och PappaF (whenever it might be...)
3. Göra julgodis, många sorter ska det vara
4. Vår traditionella speldag på juldagen
5. Åka skridskor
6. Våren och värmen
7. Att få lite ordning här hemma
8. Att bygga snögubbe med Storasyster och Prinsen (väntar bara på kramsnö)


8 Favorit restauranger:
1. The Brass Bell, Fish Hoek, Cape Town
2. Peddlars on the Bend, Constantia, Cape Town
3. Pizzerian i den lilla byn i Toscana
4. Gondolen, Stockholm
5. Den där indiska restuarangen på Söder, vad den nu heter.
6. Swedenhielms, Uppsala
7. Sushi-lunch-haket


Sen orkade jag visst inte mer just nu...

8 saker på min önskelista:

Det närmar sig 2000

...kronor på mina Tradera auktioner alltså. Det ser med andra ord ut att bli julklappar i år också! Någon som har några bra tips vad man köper till sina ohängda syskon i strl 29, 22 och 20 (år)?

Dagens lista-utmaning

Cissi har utmanat mig:

Dagens humör: Hyfsat, har nog varken gråtit eller skrikit idag.
Dagens mående: Får säga hyfsat där med, migränen är på väg nedåt efter en topp i helgen.
Dagens borde: Duscha och tvätta håret, vilket jag strax ska göra. Sen finns det 100 borden till av städningskaraktär, men dom skiter jag i.
Dagens frisyr: Kepsfrilla med massagelotion i, vääääldigt snyggt.
Dagens klädsel: Mörkgröna mjukisbyxor från Ica Maxi, rosa strumpor och svart Boob amningströja - verkligen färgkoordinerad och tjusig.
Dagens planer: Nu är ju dagen nästan slut, men jag planerar att hoppa i duschen, amma Lille Herr'n en sista gång och sen sova.
Dagens vill ha: Kokosstänger (smågodis alltså), men det var strömavbrott på affären så maken (som ätit upp mina) kunde inte handla.
Dagens längtan: Att bli migränfri
Dagens fundering: Om vi ska bygga om i köket (bara drömmar).
Dagens beroende: Huvudvärkstabletter av olika slag
Dagens tråkigaste: Legionellasmittan på sjukgymnastiken tror jag
Dagens tidning: DN, alltid DN.
Dagens låt: Musik, vad är det? Jo, maken spelade Josh Groban (!) i bilen idag, You're still you tror jag låten hette som var på när jag klev i och genast beordrade honom att stänga av... :-/

Jag har blivit utmanad av Busmamman och Elin också, men det var så mååånga svar som krävdes att jag inte riktigt orkar idag. En annan dag kanske...? :)

Legionella

Nu vet jag varför det inte blir något bassängplaskande resten av månaden; de har haft en patient som insjuknade i Legionella (lunginflammation) och han har nyttjat både bassängen och duscharna. I bassängen föreligger ingen smittorisk men däremot i duscharna. Problemet på just sjukgymnastiken är att det är stängt på helgerna och vattnet då står stilla i ledningarna. (Därför måste de, varje måndag, spola fram varmvatten i alla kranar innan några patienter kommer.) Temperaturen sjunker då från de angivna 60+ och bakterierna kan växa till. Prov har tagits och i slutet på månaden kommer resultatet (det tar så lång tid att odla upp proverna). Vad som händer om det visar sig att de har Legionella i sina ledningar vet jag inte, men det lär väl visa sig.

Jag har också fått veta att Legionella är anledningen till att det är så dåligt tryck och så stora strålar i duscharna - det är nämligen i den fina vattenångan som Legionella sprids bäst.

Kan inte bestämma mig...

... för om det här>>> (se även bilden) är genomruttet eller om det är fullständigt genialt! Snacka om att sälja in något som inte behövs; jag menar om barnen nu har så bra fantasi kan de väl lika gärna leka med en plastbunke eller nått?

Jag är lite sugen på att mejla till webshoppen och fråga hur många de har sålt av den här totalt meningslösa varan...

Veckans Perra (lite sen)

"Förstår ni, mina små kärleksknyten?"

Hur många programledare säger så till sina tittare?! :D

Prat om Perra

Min lillebror tyckte det var konstigt att min favorit TV-kock är Per Moberg eftersom han i princip bara lagar mat som jag inte äter. Det är förvisso helt sant, och jag har inte lagat ett enda recept från "Vad blir det för mat?". För mig är matlagningsprogram framförallt inspiration och idéer; vad man kan göra med vad, hur man gör i princip o s v. Och där tycker jag Perra är klockren - han visar på ett opretantiöst sätt att det faktiskt inte är svårt att laga gourmetmat, även om det kräver tid och en del förberedelser.

Hur lagar du mat - efter recept eller eget huvud eller mitt emellan?

Mixed Emotions

Maken har visst gått och köpt samma schampo som min pojkvän på gymnasiet hade. Ett sniff och jag är tillbaka i tonårstidens turbulens, med många långa tårfyllda nätter och smärta. Han var inte så psykiskt stabil den gossen, hotade att ta livet av sig när jag ville göra slut bl a. Måste nog be maken byta schampo, för det är jobbigt på allvar att känna alla dom där känslorna igen.

Hur är ditt luktminne förresten? Jag får ofta minnesbilder när jag känner en viss lukt, och jag använder det medvetet också för att framkalla fina minnen. När jag vill minnas min farmor t ex, (som dog för 24 år sen) luktar jag alltid på LdB-lotion, eftersom hon använde den. Den lukten har kommit att symbolisera allt som hon stod för: trygghet, glädje och innerlig kärlek.

Funderat lite till på utmaningen

Tycker ni att jag ska skriva upp hur många påsar blod och plasma jag fick, t ex där till höger, och sen räkna ner för varje påse ni ger*? Kunde väl vara lite roligt att ha ett mål att jobba för liksom?
Eftersom jag inte kan ge själv får ni bestämma, snällt va?!

* Kanske ska tillägga att jag även lanserat den här utmaningen IRL också bland min familj och vänner

En annorlunda utmaning

Det här är ett inlägg jag borde skrivit för länge sen, men av olika anledningar har det inte blivit av.

Det har väl inte undgått någon att jag förlorade en hel massa blod vid lille Herr'ns förlossning, 12-13 liter närmare bestämt. För att rädda mitt liv behövdes ca 30 påsar blod och dessutom ett stort antal påsar plasma (vet inte exakt hur många, men jag ska ta reda på det). Även om jag inte tömde blodbanken helt, så gjorde jag ett enormt uttag och har så att säga en enorm blodskuld att betala igen. (Det här är alltså som jag ser det, inte något krav från sjukhuset eller så.) Tyvärr får jag inte lämna blod själv p g a min tarmsjukdom, men även om jag hade kunnat det hade jag inte kunnat betala igen den blodskulden själv. Därför vill jag uppmana alla er som läser här att lämna blod om ni vill och kan. Hjälp till att rädda en annan människas liv, för man vet aldrig när det är någon i ens närhet, eller en själv, som behöver blod. Om du vill får du jätte gärna ta med dig uppmaningen till din egen blogg, för blodgivare kan vi aldrig få för många av!

Här kan du hitta mer information och din närmaste blodcentral.

Om någon antar utmaningen får ni gärna höra av er till mig. Vem vet, det kanske kommer ett litet tack på posten! :)

Underliga Uppvaknanden

Ibland vaknar jag av stönande och krafs på kudden (nej, det är inte maken som fått kåtslag utan lille Herr'n som påtalar att det är dags att amma), ibland av skratt och gurgel (igen, inte maken), ibland av att någon tänder taklampan och säger "mamma, måtte gå UPP nuuu" (Prinsen, som har dille på att tända lampor, jämt). I dag, i arla morgonstund, väcktes jag av en manlig rap, följt av en klibbig spya i ansiktet. (För att ingen ska få några idéer var det igen Lille Herr'n som presterade båda.) God morgon!

Länge Leve Lökpulvret

Vad vore fredagspopcornen utan lökpulver, salt och en gnutta vitlökspulver? Jag bara undrar.

Här Härjar Hostan

Nu har även Lille Herr'n fått syskonens förkylning och hostar så det skräller i den lilla kroppen. Som tur är påverkar inte en sån petitess som lite hosta hans goda humör! Tycker lite synd om maken bara, när den ena gossen slutat väcka sig själv med natthosta, börjar den andra. Inte så konstigt att han (maken) går och lägger sig innan 21 nu för tiden.

Hoppas bara jag slipper - att hosta med migrän är ingen höjdare...

Beröm mig!

Idag har jag gjort något av det tråkigaste jag vet, nämligen tränat på gym. Det faktum att det var på sjukgymnastiken och inte ett vanligt gym gjorde det faktiskt marginellt bättre, även om jag inte kan påstå att det var kul. Stark är jag inte heller; vissa maskiner klarade jag inte av att göra de föreskrivna femton repetitionerna trots att jag inte hade någon vikt på. Efteråt kändes det ganska migränigt (höjd puls är ingen höjdare), inte direkt oväntat, men också ganska skönt på ett "jag klarade det"-sätt. Hoppas att jag nu kan få lite kontinuitet på det här, speciellt som bassängen är stängd månaden ut (skit skit skit).

I morgon lär jag inte kunna röra mig för all träningsvärk, men vad gör det?!

Gråt-TV

För att knyta an till förra inlägget så har jag just suttit och störtbölat för att Warrick dog i CSI. (Men till skillnad från ultraljuden så gråter jag faktiskt IRL när människor dör.) Tur att det är Boston Teaparty nu så jag blir lite gladare innan jag går och lägger mig. Skratt-TV för att råda bot på gråt-TV, fina grejjer.

För mycket TV var det ja...

Vad är det för fel på mig?

Jag har inte, en endaste gång, varit nära att gråta när jag sett mina barn på ultraljud, och då har jag varit på ganska många p g a min tarmsjukdom. Men när jag såg Miami Ink och Darren var med sin tjej på ultraljud då grät jag. Varför kändes det mer verkligt och rörande än när det var mina egna barn?

Jag kanske borde titta mindre på TV helt enkelt.

Rättstavning

Kan någon förklara för mig varför ordet "massagestav" finns med i Firefox ordlista, men inte "massage"?

Två lika goda kålsupare

Idag när jag kom till min massageterapeut (massös låter så billigt) frågade hon på vanligt vis hur jag mådde idag. Jag tänkte att det kanske är bäst att spä på lite, så de inte får för sig att jag inte behöver massage längre. Alltså sa jag att det inte var något vidare, trots att det egentligen är en ganska bra dag. Massageterapeuten svarade då: "Tänk, det kunde jag se, att det var ganska dåligt". Undrar vem som ljuger bäst, hon eller jag.

Tjugoett, trettio och nollnoll *pip*

Antal barn som sover: 1 st*
Antal barn vakna: 2 st
Antal barn som skriker/gråter: 2 st**
Antal makar som är och handlar: 1 st
Antal mammor med megamigrän: 1 st
Antal Pondrar som är på bristningsgränsen: 1 st

Over and out.

* Prinsen sover sött sedan 19 och nollnoll
** Storasystern tjuter för att hon inte vill att jag ska skicka en tandborste till Lettland, Lille Herr'n skriker för att han absolut inte vill sova.

Sorgligt men sant

Idag är en sån dag när jag bara längtar till barnen gått och lagt sig.

Ville bara säga det.

Välgörenhetsreklam

Jag är inte speciellt förtjust i alla dessa reklamer där man ska köpa "två stycken av våran eminenta vara så skänker vi två öre till de här stackars svältande barnen". Tycker det är fult att vädja till mitt samvete för att få sälja mer. Varför kan de inte bara avsätta några procent (eller promille då det handlar om multinationella storbolag) av vinsten direkt, utan att lägga en massa pengar på usel reklam?

Tack för alla gratulationer!

Kom ju på att jag glömt tacka alla ordentligt för alla gratulationer på min födelsedag. Nu är jag för trött för att lyckas skriva alla här, kommer säkert glömma någon. Det får helt enkelt bli ett kollektivt TACK för alla grattis!

Tre veckor och tre dagar

Så lång tid tog det för de lila(!) suturerna att ramla bort, ifall ni ville veta?! ;) Skulle vilja skriva att jag är "as good as new" där nere nu, men så är det tyvärr inte. Vet inte riktigt vad tantaluringen gjorde egentligen, måste kolla upp det i journalen när jag ska dit nästa gång, men nog var det mer än en skinnflik de tog bort. (Hon mumlade något om invändiga felläkningar också och de kunde hon inte låta bli tror jag...)

Bara för att

... jag skrev bloggtorka, kom jag på en sak jag ville skriva om. *pekar uppåt*

Blogtorka

Känner mig märkligt tom, har liksom inget att säga just nu. Det rullar på som vanligt med alldeles för många måsten och dessutom sjuka barn på det.

I morgon ska i allafall jag och syrran äta kräftor, det ser jag fram emot, och om det inte skiter sig helt blir det nog simma av också.

Utmanad

Jag har blivit utmanad av Alex och Åsa:

3 saker jag skäms för:
1: Vårat hem, det har förfallit totalt det här året och kaos råder
2: Att jag glömmer bort viktiga saker hela tiden
3: Att min älskade hund inte får den uppmärksamhet hon borde ha

3 saker jag är stolt över:
1: Mina barn
2: Min empati
3: Min intelligens

3 saker jag vill göra år 2009:
1: Slippa migränen (otippat va?)
2: Disputera (yeah right!)
3: Få ordning på kaoset (se första frågan)

3 händelser år 2008 som jag aldrig kommer glömma:
1: Kräkset
2. Förlossningen
3: Lille Herr'n

3 saker jag inte kan klara vardagen utan:
1: Maken, han är min livräddare och mitt allt
2: Medicinerna (sorgligt men sant)
3: Datorn (också det lite sorgligt, fast på ett annat sätt ;)

3 personer jag avundas:
Att avundas är bara dumt, bättre då att göra något åt sin egen situation istället! (Hurtigt va?! Ska skriva något mer uförligt en annan dag när jag inte har så mkt migrän...)

3 personer jag utmanar:
-sl-, Linda/Nellie och Somris, om ni vill och orkar förstås.

Ibland måste man försöka

Idag har jag varit nere på stan, själv, och ätit lunch med bästa Såsa. Det var jätte trevligt och ostressat, men ändå, ändå, fick jag bajsmycket migrän när jag kom hem. Försöka duger, men det är (som sagt) inget roligt när man får betala allt man gör i migrän.

I morgon ska jag i allafall försöka ta mig till sjukgymnastiken och köra mitt träningsprogram hon satt ihop till mig. Kan jag få lite snurr på träningen kommer förhoppningsvis de riktigt höga migräntopparna mer sällan.

Paket

Idag med posten kom det paket, till mig, och för en gångs skull innehöll det inte Traderakläder till ongarna utan bl a det här:
Vad har jag gjort för att förtjäna så bra vänner som ni? Tack ännu en gång för att ni satte guldkant på min dag!

Födelsedag

Och en mycket bättre sådan än förra året... (Kan hända att jag var en smula överkänslig då, med tanke på mitt delikata tillstånd, men helt lyckad var den inte.) Maken, vis av erfarenhet, frågade mycket noga igår kväll om jag ville ha frukost och sång på sängen tidigt på morgonen och blev nog lite förvånad när jag vänligt men bestämt avböjde. Stackarn, det är inte lätt att veta vad som gäller när det ändrar sig från år till år, men just nu är min och lille Herr'ns sömn högst prioriterad. Present har jag i allafall fått redan för ett par veckor sen, nämligen en extern hårddisk på 1 TERRAbite! Det lär väl räcka ett tag, även om jag fotar mycket flitigt... (Räknade ut att om jag snittar 5 gig i bilder per år då räcker hårddisken i två hundra år, bara! :D)

Fick i allafall åka iväg på en timmes massage, äntligen (har varit tre veckors uppehåll p g a sjukdom och ledighet) - jätte skönt och bra att ligga där och slappna av, kände hur en helt bunt spänningar försvann. Sen hem och pula i köket, baka tårta och förbereda middagen (ifred) - något jag tycker om. Brorsan med flickvän kom hit på middag, trevligt och avspännt som vanligt, förutom att dottern har en viss tendens att stirra upp sig när det kommer folk hit... Nu sover ALLA barnen och jag slappar i soffan. Kanske blir det en bit tårta till lite senare, men just nu känner jag mig mätt, nöjd och belåten. :)

Tack -sl-, Alex och Jenny för gratulationer! Tyvärr Alex, slog inte din önskan in, inte helt i allafall, men tack ändå. :)

Och tack Busmamman för grattis, både här och på mejlen, och pussarna i naveln också! :D

J: Tack så mycket! Och du har helt rätt, man måste instruera dom mycket noggrannt, annars vet man ju inte vad man får ju! ;P

Jaha, vad ska jag skriva idag då?

En riktigt trist söndag har det varit, fast ganska lugn eftersom maken fick i farsdagspresent att åka på mässa med Prinsen. ;) Lille Herr'n har ammat som en tok idag - man blir nämligen väldigt hungrig av att röra sig så mycket som han gör.

Nej, vad oinspererad jag blev, ska nog gå och förbereda tårtan till i morgon istället!

30-årsfest

Blev lite födelsedagsnostalgisk och började tänka på min 30-årsfest. Jäklar vad kul det var, eller vad säger ni som var med? (Ja, det är ett försök att locka ut eventuella tjyvläsare.. ;) Alla gästerna var indelade i grupper som tävlade mot varandra i karaoke och lite annat - fruktansvärt roligt, speciellt för mig som var spiknykter eftersom det bodde en liten liten Prins i magen då. Kommer aldrig glömma Lisa och Freddans version av Alice Coopers Poison, tror aldrig jag har skrattat så mycket åt några som sjunger så bra. *nostalgerar vidare*

Fet, flintskallig och otacksam

Ja, det är jag det, i allafall om man ska tro det min mamma insinuerar och säger. Att hon tycker att jag är tjock, och dessutom väldigt dum som inte gör något åt det, har jag skrivit om förut, men igår spädde hon på det lite till. Jag hade önskat mig en enda sak i födelsedagspresent - en salladsskål - men istället för det köpte hon en magtränare till mig (som vi dessutom redan har en). Jag blev faktiskt lite sur över det, dels för att jag inte kan träna som jag vill nu, dels för att jag är less på hennes tjat om min vikt och dels för att vi redan har en sån, vilket i hennes värld blev till att jag är otacksam. Som grädden på moset tryckte hon ner mig totalt genom att påpeka - högt, så att ALLA hörde - att jag tappat väldigt mycket hår och faktiskt ser rätt tunnhårig ut uppe på huvudet. Tack tack, så hjärtligt tack.

Jag borde inte bry mig, inte ta åt mig, men det gör jag.

Ja, ni har nog rätt, hon mår nog inte så bra själv. Som jag sa till Busmamman igår så kan hon varken hantera att jag höll på att dö eller att jag mår dåligt. Hon vill/vågar liksom inte ta in det tror jag. Endera dagen, när jag orkar, ska jag prata med henne i enrum och reda ut det här för så här kan jag inte ha det. Pratade med maken idag och han förstod inte heller vad hon sysslar med, speciellt inte hennes hang up med min vikt.

Och tack för alla grattis, egentligen har jag inte fyllt än, men jag suger åt mig ändå! :)

Äntligen något sevärt

Ni som har 9:an missar väl inte "Garp och hans värld" just nu? En utav mina favoritfilmer (trots bristen på snyggingar ;) baserad på en bok skriven av en av mina favoritförfattare (John Irwing).

Hur väl känner ni Ponder?

Lerica hade knåpat ihop ett sånt roligt test i sin blogg, och jag vill ju inte vara sämre.

Klicka här>>>> för att ta reda på hur väl du känner mig!

Det blir något knas i koden på sista frågan, för fast än man svarar rätt så får man fel... så ni vet!

Och alla ni som gissade på MP borde skämmas... ;)

Här kan ni se resultaten.

Ljugande sjukgymnast

Jag har ju glömt att berätta att jag kom på sjukgymnasten med att ljuga för mig häromsistens; inte direkt förtroendeingivande... Första gången jag var där frågade jag om akupunktur, vilket hon då påstod att hon inte hade tid att ge. Vid avstämningsmötet för snart en månad sen hade hon med sig en student (och uppträdde på det hela taget väldigt annorlunda från första gången) och då kom det fram att hon visst ger akupunktur men aldrig som första behandling! Så, istället för att förklara det för mig första gången, drog hon till med att hon inte hade tid. Antar att hon inte ville/orkade övertyga mig om att prova annat först, eftersom jag tyckte att akupunkturen hjälpte så bra?

Nu har det ju gått ett tag sen avstämningsmötet, men jag blir faktiskt bara mer och mer irriterad över det här. Varför har hon undanhållit mig en behandling, utan att motivera det dessutom, som kanske hade gjort att jag mått mycket bättre nu?

Jävlar, vilken migrän

Föraningen igår stämde, men tyvärr hjälpte det inte att ta tabletter i förväg. Det enda som hände var att anfallet sköts fram till idag på eftermiddagen, annars hade det nog kommit tidigare. När man har auror i form av lila medaljongtapetmönster med blixtar i orange, ont ända ut i tänderna och samtidigt tre barn hemma, då är det inte så himla roligt. För första gången längtade jag tillbaka till mitt (relativt) tysta rum på sjukhuset, där jag kunde få hjälp med H (ibland) och bara ha ont i fred...

Nu har det lättat lite, men det är fortfarande inte bra. Laddar för att maken ska kunna åka och städa på dagis, så fort Prinsen somnar (självklart väljer han idag för att strula)... men då har väl Lille Herr'n vaknat istället. Idag önskar jag att vi inte hade familjekooperativ.

Grattis USA!

Det var ju tur att de tog sitt förnuft till fånga och valde Obama. Fast å andra sidan kan det väl knappast bli värre än vad de har nu...

Undrarförresten om G.B. d.y. verkligen är så korkad som han fått det att verka, eller om det är en illusion de lagt ut?

Idag vill jag bara gråta

Betyder det att jag kommer få hiskelig migrän i morgon? Bäst att medicinera för säkerhetsskull.

Ni som bloggat om träffen...

... förlåt att jag inte kommenterat, men jag känner mig fortfarande lite ledsen att det inte blev något för mig och då är det svårt att skriva klämmiga kommentarer. Det är inte så att jag missunnar er allt det roliga, inte alls, utan helt enkelt det att jag skulle varit där och haft roligt jag också. Hoppas ni förstår.

Städvecka, skenvalpning, mjölkstockning och orutiner

Det kan inte gå en hel dag utan att jag beklagar mig lite (eller mycket) så här kommer dagens gnäll:
Det är redan dags för städvecka igen på dagis, tycker det var alldeles nyss som maken slet med det. Tack vare vintertiden har Lille Herr'ns rutiner blivit helt sabbade och han är numera vaken måååånga lååånga timmar på kvällen. Så länge han är glad är det inga problem, men så fort han blir trött blir han arg och vill ingenting, förutom bli buren och det fixar inte jag. Idag har jag dessutom fått mjölkstockning, igen (andra gången på två veckor); bröstet är rött, ömt och jag känner mig lagom hängig. Har kurerat mig med värmekudde och kålblad, plus en massa amning förstås. Jo, förresten, har man kål i BH:n samtidigt som man värmer med vetekudden så luktar man ganska roligt, som en jätte kåldolme typ. Dessutom tror hunden att hon har valpar, osynliga valpar som bara hon ser, vilket tydligen gör att hon: 1) måste gnälla så fort Lille Herr'n låter, 2) måste gnälla så fort Lille Herr'n slutar låta, 3) måste gå omkring och gnälla om hon är ensam nere (t ex på nätterna), 4) måste bädda (d v s gnälla, krafsa och gå runt runt runt runt) sin säng två gånger per minut. Någon som är sugen på hund? Hon är väääldigt billig just nu...

Ja, det blev ju ett väldigt bra och osammanhängande inlägg, men nu har jag beklagat mig och måste amma lite till känns och låter det som.

Hell-o-ween

Jag blir faktiskt förfärad när jag läser i andras bloggar om att "traditionen" med bus eller godis resulterar i att man får sitt hus vandaliserat. Vad är det för några jävla dumheter rent ut sagt? Jag skulle bli helt skogstokig om någon kastade ägg på mitt hus bara för att jag inte har godis hemma att ge bort när de knackar på (oftast också på fel dag, men det har jag skrivit om förut så det skippar jag i år). I Mammabloggen kan man läsa om några olyckliga grannar som fick putsa om huset för en massa pengar efter haloween-"bus", och jag kan tänka mig att de inte vågar annat än att ha godis hemma varje år nu mera. Jätte fin tradition, verkligen, när man blir utpressad att ha mutor hemma för att slippa skadegörelse. (Känner igen det där från en bok, jag tror den heter Gomorran...) Jag tycker faktiskt att Svensk Handel ska stå för kostnaderna som vandalisering i samband med Halloween, med tanke på att de var dom som introducerade och marknadsförde den "högtiden" i Sverige.

Gråhårig

Ja, att det skulle hända efter det jag varit med om var väl kanske inte så otippat, men i armhålorna?? Numera har jag inte mörkt hår där, utan väldigt mycket ljusare, om inte grått så åtminstone blont. Nåja, inte mig emot, nu syns det inte lika tydligt när man glömt att raka sig (vilket är ungefär alltid för mig).

Känner mig som Madicken

Ni vet den där gången hon fick hjärnskakning när hon hoppade från vedbodtaket och inte kunde åka med på skolutflykten. Istället fick hon ligga hemma i sängen och kräkas. Jag kräks iofs inte, men å andra sidan tror jag chansen är rätt liten att Busmamman också får hjärnskakning (eller migrän?) just idag så att träffen blir uppskjuten. För sånt händer bara i Astrid Lindgrens sagovärld, tror jag. ;)

Äh, dags att sluta upp med att rulla runt i självömkan och försöka ta mig för någonting. Blir nog en liten tur till lekparken med Prinsen i det fina nästan-vintervädret och sen fika med bulle.