Så kände jag idag när jag såg mig själv i spegeln på väg ut från toaletten. Burrigt, slitet hår slafsigt uppsatt i en svans/knut, blek som ett lakarn, förutom under ögonen då, där jag har klädsamt svarta ringar. Själva ögonen är rödsprängda och grisaktiga, så där små och pliriga liksom. Inte blir det bättre av att jag KÄNNER mig som ett vandrande lik också, och att maken gett sig iväg på egna äventyr ikväll. Är så trött att det går runt i huvudet igen, hela min kropp skirker SOVA, men det går ju inte med två ongar att ta hand om (varav en sitter och ropar "fäääärdig" just nu...). Föreslog idag att maken skulle ta båda barnen och hunden på en prommenad (något som jag gör 3 dagar i veckan) så att jag kunde få vara ensam hemma en stund och bara va, men han bara tittade oförstående och surt på mig. Det slutade med att jag gick ut med hunden, vilket jag inte har något emot, men det hade varit skönt att vara hemma själv en stund + att det hade varit kul att se hur han klarade av att gå ut med hela skaran.
Nej, nu ska jag torka bajsrumpa...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar