Inser att jag faktiskt inte är det minsta sugen på att börja jobba igen, att det bara känns motigt, jobbigt och tråkigt. Dags att sätta sig ner och på allvar börja planera för framtiden. Önskar bara att jag visste hur mycket sjuk jag kommer vara, eftersom det skulle underlätta en hel del...
Nehej, nu kommer migränen, bäst att gå och vila en stund.
Och nej, jag känner mig inte så vidare positiv idag. Men någon gång måste väl dom känslorna komma fram också. Jag tar en dag i självömkans tecken och sen kommer jag igen. Ja, så får det bli.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Så klart måste man få känna så där ibland! Du gör det så bra, kämpar och kämpar!
Jag skickar en massa kramar här uppe i från Norrland!
Åh, men heeeej! Dig har jag saknat, hur har du det? :)
Jag försöker, men ibland blir det liksom för mycket av allt... Men jag är övertygad om att det kommer ordna sig, så småningom.
Kramar tillbaka!
Hej! Så fint det känns att läsa att du saknat mig :) Jag har läst mest hela tiden här på din blogg men kanske inte gjort så mkt väsen av mig.
Med mig är det bra! Just nu superförkyld men bra ändå :)
Så klart kommer det att ordna sig. Du jobbar så hårt och jag är absolut övertygad om att du orkar och kan!
Skicka en kommentar