Men vilken underbar dröm. Jag träffade äntligen min bästaste I, som varit borta ur i mitt liv i snart 4 år nu. Känslan var precis den samma som då, som den alltid varit. Jag var så glad när jag vaknade, för att sen bli lite ledsen för att det inte var sant. Fuuuuu, vad jag saknar henne!
Dags att lyfta luren och försöka jaga rätt på henne kanske?
tisdag, september 14, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar