Bristande social kompetens

Igår var det stort kalas för finaste brorsonen. Det var mest folk jag inte kände och förr om åren hade det inte bekymrat mig det minsta, jag hade snarare tycket att det var roligt att träffa och lära känna nya människor. Nu känns det bara jobbigt, eftersom det av någon anledning tar väldigt mycket energi att vara social. Det är som att jag glömt hur man gör när man kallpratar med människor jag inte känner, vet liksom inte vad jag ska prata om, eller ens svara när dom pratar med mig. Och då var jag ändå hyfsat migränfri igår, om än ganska förkyld.

Att migränen har ändrat den jag är känns på något vis jobbigare än migränen i sig.