Jag måste sluta svära, det har blivit smärtsamt tydligt när dottern på 5 år utbrister i ett rungande "helvette" när saker går emot henne. Inte så snyggt, och jag vet ju att det kommer från mig, min mun, när jag är arg. Så det är dags att byta kraftord, till något som ligger lika bra i munnen, men som inte låter lika illa ifall dottern anammar det.
I morse ramlade bajsblöjan upp-och-ner på badrumsmattan, vilket naturligtvis utlöser en önskan att svära hos mig. Jag hinner i allafall bromsa mig själv, tänka efter, åtminstonne lite och utbrister... HÄSTHORA!! Kanske inte så mycket bättre än helvette va?
Förslag på barnvänliga svordomar med lite schvung mottages tacksamt av bloggens läsare!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Sorry, inga bra förslag. S svär hela tiden och felicia har börjat ta efter på allvar. Ibland på ett gulligt sätt och ibland inte så rart minsann. Jag vill ju gärna att lärarinnans barn ska ha ett okej ordförråd - men med borstbindarpappan är det tveksamt ;)
Du ska inte säga så fula saker! *blundar*
Hällvetemjölneripåsen hörde jag på radion att man skulle säga när man behövde kraftuttryck.
Förresten, mötte ditt favoritobjekt igår när jag kom från stan... ;)
Järnspikar är väl ok att säga?
*Hahaha* Hästhora? Varifrån lyckades du få fram det?
Inga bra förslag dock.
Alex: Det ÄR inte lätt att sluta svära, men man kanske måste försöka att minimera det i närheten av barnen? Det värsta tycker jag egentligen är nonsens-svärandet, när man fyller på med jävlar och fan lite här och där. När man blir arg tycker jag att det är lite mer legitimt, även om det inte är snyggt...
sl: Vad då, det var väl inte så farligt, jag kan MYCKET värre! ;D Hällvetemjöl kanske skulle kunna funka, ska påsen med blir det lite för långt.
Lotta: Järnspikar är alldeles för mjäkigt i munnen, och dessutom är det tantvarning på det! ;)
j: Har ingen aning om var det kom ifrån, det liksom bara ploppade opp! :D
Skicka en kommentar