Var bjuden på fest idag hos en fd klasskamrat som ska flytta från stan. Jag vill egentligen jätte gärna träffa henne, men tanken på att jag inte känner någon där (eller snarare, inte vet om jag känner någon där) gör att jag nog inte kommer gå. (Plus en smygande migrän, men den går ju faktiskt att ta piller mot...) Har en stund till på mig att fundera, för innan barnen är jagade i säng åker jag inte.
Var tog jag vägen? Jag som älskade att träffa nya människor, att umgås och vara social. Utan migränen, skulle jag fortfarande vara jag då?
Uppdatering:
Det löste sig av sig själv med illamående och yrsel. Hurra...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Mår man inte bra och det ofta är jobbiga erfarenheter av hälsoskäl då man är ute är det inte lika kul längre... Skönare att vara hemma. Min erfarenhet i vilket fall.
Ibland behöver man vara osocial också. Ett sätt att återhämta sig.
Gå på fest där man inte känner nån är ganska jobbig, man måste vara på rätt humör för det.
Fortsätta ro: Det ligger helt klart något i det du säger. Man måste ju alltid väga priset mot vad man tror man ska få ut av det hela... En inte alldeles lätt uppgift alla gånger.
Nat: Visst är det så. Och nu för tiden är det alltid jobbigt att lära känna nya människor, vilket är tråkigt eftersom det inte känns som jag. Som sagt. ;)
Skicka en kommentar