Möte på jobbet idag. Jag mådde egentligen för dåligt för att gå dit, men tänkte att jag borde gå dit.
Det börjar bra. Professorn ser på en gång att jag är ett vrak och säger något om att jag inte behöver offra livet för att komma dit. Sen undrar han om jag orkar med mötet. Jag säger att det går bra om jag inte behöver prata något utan bara lyssna på de andra. Det är okej.
Ändå slutar det med att jag blir indragen och mitt projekt blir ändrat. Igen. Jag är så less på hela skiten just nu så ni anar inte...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Aj, aj! Det låter inte bra.
Nej, det varken låter eller känns bra... Det värsta är att professorn och en annan doktorand tydligen har diskuterat mig bakom min rygg och kommit fram till några "enkla och tillrättalagda" (professorns egna ord) saker jag kan ta mig an. Kul, verkligen.
Skicka en kommentar