Först: Tack för alla kommentarer på förra inlägget. Är lite för sliten för att svara alla personligen, men de betyder jätte mycket att få lite "vuxet" stöd i det här.
Flickan har varit hos kuratorn, men det gick tyvärr inte bra alls. Kuratorn började med att säga att om flickan berättade att hon inte ville leva kunde kuratorn bryta tystnadsplikten. Vilket så klart resulterade i att flickan i princip inte sa ett ord på hela tiden. Hon ska dit i morgon igen, men jag betvivlar att det kommer gå något bättre.
Det positiva är att flickan fortfarande pratar med mig och faktiskt förstår varför jag gjorde som jag gjorde. Hon ska till läkaren i morgon och jag hoppas att det är en bra en som kan föreslå någon ordentlig hjälp.
Själv har jag legat i fosterställning och grinat i en timme. Det behövdes. Nu känns det mycket bättre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Tänk om världen hade fler Pondrar! Du är helt underbar och jag lovar att de här tjejerna kommer att tacka dig och aldrig glömma dig. Förstår att det måste vara superjobbigt och jag är sååååå imponerad att du orkar och lägger ner så mycket av din tid och energi. Du är bäst!
Skönt att få gråta ut. Tyvärr finns det både bra och dåliga kuratorer. Jag har jobbat inom psykiatrin som sjuksköterska och det finns som tur är en hel del bra folk som jag träffat på också.
Jag tycker du gjorde helt rätt. Hoppas nu läkaren är bättre.
Skönt att hon fortfarande pratar med dig. Jättetråkigt att hon träffade ett sånt pucko :(!
Så modigt gjort av dig, all heder och cred till dig!
Skönt att hon förstod dig ändå, på ett sätt kan det ju vara så att hon anförtrodde sig till dig för att hon visste att du skulle kunna hjälpa henne?
Även om det innebar att du "svek" ditt löfte-
Hoppas de får bra hjälp nu att komma vidare, jag vet själv att det inte är så lätt, men det är ändå det första steget in den galna världen som är svårast! Det finns många underbara människor inom vården med.
-Åsa
Vad imponerad jag blir av dig! Det är fantastiskt att du engagerar dig i dessa tjejer och jag hoppas att det löser sig till det bästa. Jag har ju en hel del erfarenhet av psykiatri och tyvärr är det ju så att man kan ha tur och träffa en pärla, liksom man kan ha otur och får träffa ett riktigt stolpskott, om man nu får träffa någon alls...
Skicka en kommentar