Jag har överlevt första dagen ensam, eller morgonen ska jag säga, för på eftermiddagen kom mamma och hjälpte mig. Jag fick iofs hjälp på morgonen också med att ta Dottern till skolan, så jag behövde bara lämna Prinsen och lille H. på dagis.
Trots det kände jag hur hela världen gungade av migrän på vägen hem. En tablett och lika många timmars sömn senare var jag i hyfsad form igen.
Hoppas det går bättre i morgon bitti...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hoppas att andra dagen kändes bättre. Jag har ju bara ett barn och känner mig halvt handlingsförlamad om jag är själv en ynka dag med F.
Skicka en kommentar