Jag har lessnat på att läsa igenom mina egna texter. För det blir mycket sånt nu - de ska ju vara perfekta när de lämnas in. Så då läser man, och läser om och läser lite till.
Jag måste lära mig skriva perfekt på en gång, så enkelt är det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det vore ju drömmen! Perfekt formulerad och strukturerad text som rann ut ur fingrarna, genom tangentbordet! Men...nej, jag är en redigeringsmaniker (i alla fall när det gäller seriösa texter) som kan sitta och pilla hur länge som helst.
Jag har insett att det är en av de stora nackdelarna med att vara ute i så god tid som jag hittills varit på kursen. (Beror inte på mig utan att de lagt inlämningen på förmiddagen, kl 10-12 någon gång och med den nya medicinen kan jag inte prestera någonting av värde så dags.) Man hinner peta och pilla så mycket att resultatet tillslut är sämre än vad det kunde varit, om du förstår hur jag menar?
Jag låter det bara komma. Fast då blir det ju sällan eller aldrig perfekt. Tur jag är ingenjör, det räcker som ursäkt.
Annars är jag lite nyfiken hur det känns i maggropen? Bortsett från den tillfälliga (hoppas jag!) tröttheten inför ditt eget skrivande.
Skicka en kommentar