Första dagen avklarad, på ren vilja. Det har varit tungt, det har varit motigt och det har till och med varit skittråkigt. Det har gått så långt att jag överväger att hoppa av - varför kämpa och kämpa när det inte känns kul längre?
Migrän har jag också, av den stora sorten, vilket i och för sig inte betyder någonting, men idag känns det som ett tecken.
Vill bara krypa ner i sängen, dra täcket över mig och aldrig komma ut igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det är inte så konstigt att du känner så just nu efter vad som hänt, och så migränen på det...
Ge inte upp nu, det är ju det här du vill, så snart du mår lite bättre kommer du att tycka att det är roligt igen.
Ingenting är ju roligt när man är ledsen, inte ens om man älskar det i vanliga fall.
Kram!
Håller med ovanstående skrivare!
Håll ut och var inte så hård mot dig själv, du sörjer en kär vän och det är tufft!
Kram Åsa
En mängd kramar till dig och en förhoppning om att du snart mår bättre och känner dig mer inspirerad!
Vad ledsamt att du inte känner dig bra och är ledsen. Jag förstår dig precis, att du känner saknad efter en kär djurvän. Ett djur kommer man så nära, det kan bara de som haft egna husdjur förstå. Jag är uppväxt med katter och det var hemskt om det hände katterna nåt.
Peppkram
Skicka en kommentar