I söndags låg jag hela dagen på Central Uppvaket här på sjukhuset. Det är ett stort ljusblått rum där snälla sköterskor far omkring och ser till att man har det bra och kollar upp ens värden. Ibland kommer det en narkosläkare och kontrollerar saker och ting också.
Under hela dagen jag låg där var det bara fyra patienter till som passerade genom Uppvaket på väg tillbaka till respektive avdelningar. Dagens stora behållning för en morfinstinn Ponder var den äldre (något dementa?) farbrorn som när han vaknade upp ur narkosen pratade med Kalle Anka-röst och sa till sköterskan:
"Kom och ta på mig nu" (eller något liknande, jag var ju som sagt lite lullig själv)
Tur att jag hade morfin i kroppen, för jag skrattade så att den misshandlade magen guppade där i min säng.
torsdag, april 17, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vilken TUR att det fanns någon som kunde roa dig! =)
Skicka en kommentar