Nu har skrikbebisen* i rummet bredvid åkt hem, och istället har det flyttat in en mamma med värkar. Jag hör hur hon pustar och ojar sig genom väggen, och det enda jag kan tänka är "det där har jag i allafall klarat av, min belöning är här. Inga mer värkar, inget mer dropp, inga inre undersökningar eller CTG-remsor - skönt!".
* Ja, han skrek all sin vakna tid, vilket bara var på natten, från det han föddes typ... inte utan att man tycker lite synd om föräldrarna ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar