Jag består av ca 30 andra människor just nu. 30 personer som jag inte skulle kunnat överleva utan. Det känns både konstigt och naturligtvis helt fantastiskt att dessa främlingar räddat mitt liv genom att lämna sitt blod.
Tack alla blodgivare, utan er, ingen mer Ponder.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Även om det där är min vardag, så kom det så otroligt nära nu med dig. Hur beroende vi ändå är av alla blodgivare, hur viktigt det är att de som kan och får, verkligen hjälper till!
Vi har haft en problematisk vecka på blodfronten på jobbet och försökt köpa bla från ditt sjukhus. Det gick dåligt, för de hade haft stora blödningar och försökte själva köpa blod från andra sjukhus... ;-)
Och vet du, en sak till... Jag är SÅ oändligt glad över att du hann igenom detta före strejken!
Det är verkligen viktigt men jag kan ju knappt skänka ett provrör blod till provtagning ens. Blir alldeles yr i mössan. Kan det bero på mitt låga blodtryck eller är jag bara mesig? :)
Ska hälsa min blodgivande 0-negativa make detta!
Han är jätteduktig på att lämna blod!
Själv har jag inte fått på väääldigt länge, men sen så..!
Ja visst är man otroligt tacksam mot dessa okända människor! Jag ska verkligen skärpa mig och lämna blod så fort jag får, att jag blir yr i bollen är det värt!
Kom förresten att tänka på att du nog är fler än tretti just nu... Med tanke på hur mycket blod du fått måste du fått rejält med plasma _också_!
Ja tänk vilken tur att det finns de som lämnar blod! Jag har inte fått lämna blod hittills pga ålder, graviditet och mediciner, men maken lämnar några gånger per år och jag ska börja lämna direkt jag är helt medicinfri. Misstänker att ingen vill ha blod med höga nivåer antidepressiva i ;).
Skicka en kommentar