Tog en Zomig för några timmar sen, även fast jag inte tyckte att jag hade så mycket migrän. Men nu, när den är borta för ett tag, märker jag vilken skillnad det är.
Jag har haft ont i huvudet så länge, att jag inte längre tänker på det. Det är något som alltid finns där i bakgrunden. Och även om jag inte tänker på smärtan, så stör den och påverkar mer än vad jag tror.
Å andra sidan hjälper det inte ett smäck att låta smärtan bli en medveten del av min vardag. Den kan gott ligga där i bakgrunden och försöka störa bäst den vill! (Ibland lyckas den naturligtvis - jag är ingen supermänniska.)
söndag, februari 14, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar