I morgon ska en av mina vänner snittas och hela jag är orolig. Helst av allt skulle jag vilja vara där och kontrollera att allt går bra, men det går ju inte. Istället får jag sitta på nålar till det där "Allt är klart, det gick bra"-sms:et kommer. För det gör det, allt annat är otänkbart.
Uppdatering 14:00
Så, nu behöver jag inte oroa mig mer! Allt hade gått bra, mamma och bebis mår prima. Jag kan andas ut.
tisdag, mars 31, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Förstår din oro! Jag ska ägna dig och vännen en tanke under morgondagen.
Tack! Jag har nog inte (heller) bearbetat det som hände vid min förlossning än...
Ja, fy vad jobbigt det är med vänners förlossningar ;-) Ångest i förväg och under tiden och efter.
Jag tror jag vet precis hur det känns!
sl: Ja, speciellt när de där vännerna går och ställer till med värsta dramat, eller hur? Jag hoppas dock att mina vänner inte hittar på sånt. ;)
Du, det är bland det värsta jag varit med om i hela mitt liv, det där förlossningsdramat *ryser än* Och det var som att jag hade det på känn med tanke på hur orolig jag var i förväg och att jag ville att du skulle vara klar innan vi åkte iväg!
Men, dina vänner är väl ändå inte som min, eller hur? ;-)
Jag är ledsen för att jag utsatte dig för det... framför allt är jag ledsen för att maken inte hade ditt mobilnummer så han kunde meddela dig när allt blivit stabilt. Nu dröjde det ju onödigt länge innan du fick veta något. Och ja, du hade verkligen något på känn där innan det hände...
Som tur är sköter sig mina vänner bättre än dina! ;) Jag fick sms för en timme sen att bebisen är här och allt hade gått bra. *pustar ut*
Men DU! Så kan man väl inte säga..? Att du är ledsen att du utsatte mig för det? Du kunde väl knappast veta vad som skulle hända... och DU är ju fortfarande den som hade det värst!
Skönt med vännernas förlossning =)
Skicka en kommentar