På våran gata finns det i de närmaste husen ungefär åtta lekbara barn för Dottern. Oftast leker de ute, men ibland vill de så klart också vara inne (t ex om vädret är riktigt dåligt eller om någon fått en ny leksak). Sedan jag blev gravid med Lille Herr'n hösten 2007 har vi haft innegångsförbud här, eftersom jag mått dåligt på ett eller annat vis. Nu har vi släppt lite på förbudet och vissa dagar när jag mår lite bättre har Dottern fått ha en kompis här inne en stund. Problemet uppstår när någon av de andra sju barnen kommer och ringer på dörren. Vad säger man då?
Jag vill ju egentligen inte släppa in fler, men jag vet inte hur jag ska kunna förklara det på ett bra sätt för barnet. Jag vet ju själv hur ledsen Dottern blir när hon inte får komma in hos andra, även om jag så klart förstår det och försöker förklara för henne att man inte kan ha alla barnen inne. Lösningen kunde ju vara att skicka ut alla kidsen, men då blir Dottern ledsen (och lite arg på den som kom och ringde på) för att de inte får vara inne längre. Nu känns det nästan som att det är lika bra att införa förbudet igen, men samtidigt inte, för jag vill ju att dottern ska få ha ett socialtliv.
(Det här kan man säga är en fortsättning på det här inlägget.)
tisdag, mars 10, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
kan du inte säja att du inte mår bra och får lätt huvudvärk när det är för många. Därför kan bara 1 komma nån gång då o då när jag mår bra. Jag skulle hämst gärna vilja bjuda in er allihoppa men det går tyvär inte.
Förstår dig. Svårt dilemma :(
Sanna: Tack, det var ett bra förslag, jag ska fundera på om jag kan med att säga det till den som kommer och ringer på. Till saken hör ju också att vi (som jag tidigare skrivit om) har lite olika mycket kontakt med de andra föräldrarna på gatan. kanske måste jag börja förklara för alla dom också, och det känns lite jobbigt.
Viktoria: Visst är det jätte svårt? Jag vill ju inte att någon ska känna sig utanför, samtidigt som jag verkligen inte orkar med ett helt lekis här inne.
Tufft! Men tror du inte det är bäst att du är ärlig och säger som det är? Låter du en och två och 17 ungar komma hem kommer du ju bara må ännu sämre till slut. Hoppas dock att du snart ska bli bättre så du slipper såna här jobbiga beslut.
Lotta: Ja, det är skitsvårt! Grejen är att jag vill nog inte ha 17 ungar här inne ens när jag är frisk, så det kanske är lika bra att sätta upp "hårda" regler redan nu?
Skicka en kommentar