... när det som ingen borde behöva uppleva ändå händer?
Sitter här med en stor klump i magen och tårar på kinderna. Känner vännernas maktlöshet och önskar att jag kunde göra något, vad som helst, för att lätta bördan. Fan att jag bor så långt bort!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Åh. Fy..
Det är hemskt när man bara vill kunna vara där, kunna ge en kram... men inte kan... Man känner sig maktlös när man inte kan göra något alls för någon som mår dåligt...
En stor KRAM till dig! Jag är i samma sits, vilket jag skrev i ett inlägg i veckan. Maktlösheten är det värsta. Kom tillbaka när du orkar!
Skickar en STOR KRAM till dig!
Usch så tungt det låter!
Kramar till dig och vännerna och hoppas allt löser sig!
Tack för orden och kramarna! Jag vidarebefordrar dom dit där de behövs ännu mer...
Skicka en kommentar