Maken är på klasskväll med Dottern och Prinsen. Han ringer med jämna mellanrum och rapporterar. "Nu regnar det", "Nu sticker Prinsen", "Nu blåser maten bort". Han låter inte helt nöjd, stackar'n.
Själv har jag det ganska bra här i soffan faktiskt. Lille Herr'n sover en sen lur och jag borde verkligen väcka honom så att han somnar i kväll. Men det tar emot. Är en sån otrolig lyx att bara tänka på mig en liten stund. Han får nog sova en lite stund till.
onsdag, maj 27, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Ojdå, stackars make verkar inte ha det lätt :o)
Låt du pojken sova lite till... världen går nog inte under för det, eller vad tror du?
Sånt där är helt överreklamerat. Finns det verkligen NÅGON som _vill_ gå på sånt? Jag tror alla går för att de "måste".
Pysen: Nej, han hade det inte lätt, maken-kraken! Dessutom kom värsta störtskuren när de cyklade hem, så de såg ut som dränkta råttor när de kom fram! Det gjorde honom inte gladare kan jag säga! :D
Och du har så rätt, världen går inte under för att lille H sover en stund extra. Problemet känns oerhört futtigt i jämförelse med ditt. *kramar om hårt*
-sl-: Ha ha, du är inne på samma linje som maken! Han sa nästan exakt så innan han åkte. :D
Nåja... så fjuttiga problem har ju knappast du heller... Jag vet faktiskt inte om jag skulle vilja byta..
Jag har sällan ont i huvudet och tycker jättesynd om mig själv när jag väl har det ;o)
Pysen: Nej, det kanske du har rätt i, men jag ser det inte som ett stort problem. Eller, det gör jag ibland, men för det mesta så tänker jag att det trots allt inte är något livshotande med migrän och att jag överlevde. Med tanke på det som hände hade det kunnat vara mycket värre.
hehehe
Skicka en kommentar