måndag, augusti 31, 2009

Några tårar och lite choklad senare

Okej. Jag har PMS och min reaktion på dagen var väl därför lite överdriven. Med det sagt kan jag berätta varför jag grät.

Anledningen var två delad:
1. Jag var helt slut och migränig efter fem inte direkt ansträngande timmar i skolan. Om jag inte ens klarar av intro-dagarna, hur ska jag fixa resten av kursen?
2. Jag tog ganska illa vid mig när hela klassen skrattade när hon som intervjuat mig* berättade att jag var gift, med tre barn, hund, hus och sommarstuga. (Ja, jag vet, det var säkert inget illa ment, men jag är som sagt mens-känslig.) Som tur är har vi en dokusåpakändis i klassen vars intervju fascinerade mer än en sliten tre barns mamma, så mig har de förhoppningsvis glömt nu...

Som grädde på moset kändes det som att alla tyckte jag var helt gammal och helt fel. Säkert mensmonsterhjärnan som spökade, men det kändes jobbigt. Och migränen kändes, för första gången på länge, överjävligt jobbig och orättvis.

Just nu sitter jag och funderar på om jag ens ska anstränga mig för att få förlängt studiemedel. Jag kanske inte ens kan fortsätta och då känns det onödigt att anstränga sig.

* Vi blev indelade två och två. Sedan fick vi intervjua varandra och berätta inför resten av klassen om personen.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Bortsett från migränen känner jag igen mig från min introduktion...

Alla känner sig nog som idioter mer eller mindre men visst, det är inte roligt!

Kram Åsa

Livet på Citronodlingen sa...

Vänta tills mensmonstret försvinner för den här gången. Saker och ting brukar kännas helt annorlunda och betydligt mer positiva när man får ha sina tankar för sig själv igen.

Jag tror på dig, du fixar det här även om det blir tufft!!

Anonym sa...

Hoppas dag 2 blir bättre. Låter inget vidare den där känslan. Men ge inte upp.. du fixar det. Erfaren, mogen och som du sa mest utbildad :-)

S sa...

Nämen usch, det lät inte trevligt... Men jag tror att du fixar det, jag med!

Denise sa...

Det här fixar du! Ge det en tid! Det här är ju vad du vill! Du klarar det! YES!

Alex sa...

Säger som dom andra, det blir säkert bättre efter PMS och annat. Är jag den enda som vill veta vem Dokusåpakändisen är?

Lotta sa...

Du gammal? Du är ju rena barnet. ;)

Vi hade flera i min årgång som var över 40 när jag pluggade. Den äldsta var 49 år.

Jag tror säkert att dina kursare kommer att vara glada att du är med i gänget om ett tag. De kommer snart inse vilken tillgång du är.

Kram!