Har ju mitt i allt elände glömt bort att berätta att tanden är ute! Tillslut gick hon med på att jag fick dra ut den. Det var det eller tandläkaren. Kan säga att jag fick stålsätta mig riktigt ordentligt - tycker det där med lösa tänder är nästan lika läskigt som blöta, lösa hårstrån - men det gick fort och lätt med hjälp av en bit fallskärmslina. Dottern kände inte att den ramlade ut den här gången heller (samma sak hände hos tandläkaren) utan fortsatte skrika ett tag till, för säkerhets skull liksom.
Efteråt grät både Dottern och jag av lättnad. En sak mindre att oroa sig för och bråka om.
tisdag, juli 21, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ja GUD, blöta hårstrån är en riktig plåga. Något äckligare är svårt att hitta. Är det inte ens egna hårstrån är det direkt kräkvarning!
urk, hårstrån som inte sitter fast är superläskigt!!
Skönt att tandproblemet är ur världen!
Gud, så skönt för både dotter och mamma. :)
Bra att det löset sig i alla fall. Ett problem mindre gillar vi.
Men så skönt!
S: Mm särskilt i mat eller i den gemensamma tvättstugan. Oäck!
Skicka en kommentar