Idag började jag storgråta när jag hörde en låt. Bara så där och helt oväntat. Jag kan inte ens komma ihåg vad det är jag associerar låten till, bara att jag har en stor lycklig-nostalgisk-vemodig känsla sammanknippat med den. Så stor att tårarna kom vid den här textraden:
"... och om jag skulle dö nu så drunknar jag i dig, så naken som jag föddes ger jag mitt liv till dig..."*
Mycket underligt.
Jag har förresten några till låtar som jag alltid gråter till, men i de fallen är det lite mer lättförståeligt, som t ex Wonderful world med Louis Armstrong och Rain King med Counting Crows (de spelade vi på min pappas begravning), I remember you med Skid Row (konsertminnen), November Rain med Guns n' Roses (tonårssmärta), Himmelen med Ratata (sen min farmor dog). Säkert en hel massa fler, som jag inte minns just nu.
Vilka låtar gråter du till?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Ingen, tror jag.
Är det sant?! Jag trodde alla grät till musik ibland. Så intressant - jag kanske är värsta avarten? :D
Det finns som smärta som växer in
In i den väv som är ens liv
Å det finns stunder av ljus och glädje
Mod och närhet
Det mjuka hjärtat
Älskling, det är vi
Allt som vi har
Är stunder som den här
Några stunder som den här
Håll om mig
Allt vi har
Är stunder som den här
Några stunder som den här
Då gråter jag...
Bo Kaspers....
Jag tror inte jag gråter till några just nu, men jag har låtar jag gjorde det till innan i livet. De representerar olika händelser i livet.
Segla på ett moln- Per Gessle
I can't make you love me- Mike Reid, Allan Shamblin
Just nu känner jag mig som jag inte har några tårar kvar.
Nej, för mig är du normal. Vad det nu är. ;o)
Hallelujah...kvittar av vem den sjungs, bara den sjungs på ett vackert sätt... då lipar jag!
Och everybody hurts, en kombo mellan tonårssmärta och tankar på discoteksbranden i Gbg. Kände ingen där, men minns att den låten spelades i en dokumentär om det. Och att den för mig har förknippats med det sedan dess.
Och Himlen är oskyldigt blå.(Isabels begravning.)
Oså min egen låt Pappas flicka. Den kan jag gråta åt när jag sjunger ibland, särskilt om pappa finns i rummet...;)
Kram!
Jag gråter nog inte till någon speciell låt, det är mer att jag redan är i en viss sinnestämning och så hör jag en låt som på något sätt passar in och då kan jag börja gråta
Oj! Många blir det beroende på hur väl de passar in i livet. Ett klassiskt stycke av Mozart - Lacrimosa ur Requim (?) t.ex. Måste tänka nu vad annars det brukar vara...S uppmärksammade mig på en Johnny Cash-låt som han skrev när hans älskade fru hade dött. Spelades i en tv-serie och jag var tvungen att tänka på något helt annat än texten för att inte bryta ihop.
Hmm..det är vill jag återkomma till i min blogg för nu måste jag fundera lite ;)
Till det mesta, om jag är på det humöret. En kvinna som gråter på golfbanor gråter självklart även till musik...
Blue Lines med Massive Attack rensar tårkanalerna fint. Och When I die med Laura Nyro. Den sistnämnda hade jag velat spela på pappas begravning, tillsammans med en massa Blue Note-jazz (han var en riktig jazzgubbe) - men jag orkade inte ens föreslå det för min mor och mina halvsyskon.
Det verkar vara mig det är fel på!
Intressant för just det är tänkte jag på när jag åkte hem från jobbet idag... Om man har ett gråtbehov, hur gör man för att få ur sig gråten? Då tänkte jag på vilken musik jag skulle kunna sätta på, men kom inte på någon!!
Skicka en kommentar