Ponderingar - funderingar, fantasier och fabuleringar
Här skriver jag om vad jag vill, hur jag vill. För det mesta.
söndag, augusti 23, 2009
Otack är världens lön
I en halvtimme tjatade dottern att vi skulle spela spel. När vi just packat upp alla små delar och satt ihop spelplanen ringer det på dörren. Nu är det bara jag och spelet kvar.
5 kommentarer:
Anonym
sa...
Haha ja så är det! man är inte värd ett dyft när det finns en kompis i närheten!
Alltså, att jag inte fick spela gjorde ingenting. Det var mer det att jag blev kvar med alla 1000 delarna till spelet och var tvungen att ta bort det innan klåfinger-killarna kom hem. ;)
Om ni ser något ni vill ha är det bara att mejlatillmig[at]yahoo.se
Min utmaning
Hjälp mig betala tillbaka min blodskuld!
Häng på min utmaning och börja lämna blod, tillsammans kan vi rädda många liv! Själv är jag utdömd som blodgivare, men om jag värvar er kan jag bidra på det sättet.
Om ni lämnar blod tack vare den här utmaningen får ni gärna höra av er till mig på mejladressen nedan eller lämna en kommentar till något inlägg så att jag kan räkna ner antalet påsar. :)
Gillar du också att laga mat?
Kolla in min toleranta* Matblogg där jag lägger in recept och bilder på mat jag lagat och tycker om.
* De flesta recepten är mjölk- och sojafria eftersom vi har allergier i familjen
5 kommentarer:
Haha ja så är det!
man är inte värd ett dyft när det finns en kompis i närheten!
-Åsa
Haha... sånt är livet!
*S*
Hade det varit jag hade jag varit glad att jag slapp spela ;-) Du kanske kan fråga om ni kan spela imorgon istället?
HA! HA! Känner igen det där!
Alltså, att jag inte fick spela gjorde ingenting. Det var mer det att jag blev kvar med alla 1000 delarna till spelet och var tvungen att ta bort det innan klåfinger-killarna kom hem. ;)
Skicka en kommentar