torsdag, april 16, 2009

Vilken lättnad

Lille H har fått dagisplats, på samma dagis som Prinsen, från mitten av augusti. Prinsen har fått beviljat utökad vistelsetid ända fram till dess. Ytterligare ett oros moment som försvann - nu kan jag planera min återgång till jobbet utan att oroa mig för den biten.

P.s. Tar ni som jobbar inom barnomsorgen illa vid er när jag skriver dagis istället för förskola? Jag vet att det är ruskigt gammalmodigt, men jag tycker förskola låter så uppstyrt.

6 kommentarer:

Anna sa...

Vad skönt! Både med platsen och den utökade tiden.

Nej, jag tar inte illa vid mig... skriver själv dagis. Och mina barn vet knappt vad förskola är, de går ju på dagis...
Däremot på jobbet så använder jag ordet förskola mer. Men inte i det dagliga talet med barnen utan mer i skrift och mot föräldrar.

Jenny sa...

Nej, dagis är helt ok tycker jag. Själv säger jag förskola i egenskap av pedagog.
Men till Albin säger jag "Nu skall vi gå till dagis"!

Daniel sa...

Dagis e ok. Vad skönt att platsen e fixad. Ett orosmoment ur vägen! :)

Livet på Citronodlingen sa...

Skönt att slippa tänka på det nåt mer. Vad jag har förstått på andra bloggare så har man visst lite tur om man får in båda barnen på samma.. Det är ju inte klokt...

Ponder sa...

Vad bra att dagis är okej.

Det är oerhört skönt att det är klart - nu kan jag lägga den orosenergin på något annat.

Som tur är fungerar syskonförturen riktigt bra här, annars vet jag inte vad vi hade gjort?

Anonym sa...

Grattis till platsen!
Hur kommer det sig att du har utökad tid för prinsen? Jobbar du lite redan eller är det migränen?
Jag har nog inte förtstått vad du jobbar med, är det på universitetet?