Visste du att var tionde barn i Sverige känner ett obehag inför julens festligheter? De är oroliga för att mamma, pappa, mormor eller farfar ska lukta konstigt och inte bete sig som vanligt. De är, kort sagt, oroliga för hur vuxna människor i deras närhet blir när de dricker alkohol.
Det är lätt att tro att det bara är barn som har alkoholister eller personer med riskfyltl alkoholbeteende i sin närhet som känner så här. Det är det inte, visar siffror från BRIS och Folkhälsoinstitutet. Även barn som har normaldrickande folk omkring sig känner obehag och oro, alltså du och jag och faster Rut.
För att lyfta fram barnens situation och behov i förhållande till vuxnas alkoholkonsumtion, speciellt kring julhelgen, genomför IOGT-NTO-rörelsen för tredje året i rad kampanjen Vit Jul. (Mer information finns på hemsidan www.vitjul.se, speciellt här>>>)
För mig är valet enkelt - jag avstår alla alkohol under julafton, juldagen och annandagen. För att mina barn aldrig ska behöva uppleva sådana jular jag gjort...
Jag hoppas att du också hänger på, för alla barns skull, och firar en vit jul!
P.s. Visste ni att när man själv uppfattar sig som påverkad har det gått rätt långt i fyllan. Det första som försvinner är omdömet, särskilt när det gäller en själv... Barnen uppfattar alltså en som full långt innan man själv gör det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Nej, vi firar ingen vit jul och nej vi blir inte berusade heller. Vi dricker en dag var, ett glas med vinglögg, en öl/cider till maten, 1-2 snapsar och kanske en whisky eller ett litet glas likör till kaffet. Och detta utspritt på ca 7 timmar. Jag förstår att det finns dem som haft det jobbigt och de som har det jobbigt med fulla föräldrar men då borde alla ju sluta dricka för alltid! Du får ursäkta men i vår familj dricker vi inte för att bli fulla på julen utan för att det är gott med en snaps till sillen. Hade någon av gästerna blivit full hade det inte varit något problem att avstå för oss andra för att underlätta för honom/henne. Men nej det är ju som att kräva att alla andra ska sluta äta en massa onyttiga saker på julen för att alla som är så överviktiga som jag ska ha lättare att låta bli....... Oj vad jag svamlar men jag hoppas ändå det är okej att var och en får fatta detta beslutet om att dricka en snaps eller två eller inte!
I min familj har det aldrig druckits alkohol på julen och det görs det inte här hemma heller. Hos farfar görs det det, men aldrig mamman (d v s jag). Hon kör bilen och är dessutom inte så värst förtjust i att dricka alkohol.
Och hos oss firar vi en jul utan barn, men med vin till maten, som för övrigt inte ens är julmat.
Jag tycker att det där med alkohol och barn är en väldigt komplicerad fråga. Hur och vad signalerar vi genom att dricka alkohol? Att barnen ser oss dricka vin till maten ger det dem en avslappnad attityd till alkohol eller gör det att de kommer att bli alkoholister hela bunten? Jag tror inte att ekvationen är så enkel som att dricka kontra inte dricka i barns närvaro. Det lär finnas många andra parametrar i det som ligger långt utanför vår kontroll...
Nikki: Du missar själva kärnan, nämligen att barn känner oro och obehag när vuxna dricker, långt innan du själv upplever dig som berusad. (Och när man börjar bete sig annorlunda kan man alltså inte själv avgöra, enligt all forskning som finns i ämnet.) För mig är det självklart att inte chansa - så viktigt är det inte med en snaps till sillen, vare sig på julafton eller någon annan dag.
Och för att förtydliga så är jag på intet sätt nykterist, jag dricker bara inte när barnen är med. (Eller, det är inte riktigt sant, jag kan dricka ett glas vin till maten eller en öl... I alla fall gjorde jag det fram till att jag läste de här undersökningarna om att jag själv inte kan avgöra när jag förändrat mitt beteende.)
Alex: I vår familj har det det, alldeles för mycket... Låter som ett bra julfirande ni har. :)
sl: Ja, det är verkligen en komplicerad fråga med många faktorer som spelar in (t ex vilka kompisar barnen umgås med, om det finns någon som kan köpa ut/skaffa alkohol osv). Det finns väl forskning som visar att ju mindre alkohol hemma desto senare alkoholdebut? Jag skulle vilja tro att ett avslappnat förhållande till alkohol hemma (för de vuxna då) skulle ge ett sunt alkoholbeteende för barnen längre fram, men så är det visst inte har jag för mig?
Jo, jag har också läst en del forskning i ämnet o vet att man resonerar så. Samtidigt stämmer den forskningen inte överens med min bild av verkligheten... Och i forskning smetar man ju ut resultaten på alla o försöker göra en allmän sanning av någras svar.
Jag tror att det finns många faktorer som styr ett ev alkoholmissbruk. Kompisar o nån som köper ut, som du säger, genetisk disposition, personlighet o egen vilja, tillfälle o möjligheter o säkert många fler... Intressant är det iallafall!
Tack för fint julkort :-)
Ja du...jag kommer ev dricka ett glas vin till maten i jul, det gör jag ibland när barnen är med.
Men där går gränsen.
Snaps dricker jag inte, jag förstår verkligen inte den grejen...alla grinar illa ändå så varför dricker man det?
Visst är det skrämmande det där att barnen snappar upp så fort att man blir annorlunda, och jag tycker det är en solklar anledning att inte dricka!
Dock har jag ju lite dubbelmoral för ett glas vin tar jag(fast till maten och med min kroppshydda lär det inte göra så mycket iofs).
Det här med alkohol är f.ö. anledningen till att vi inte firar jul med Henriks föräldrar.
Hans pappa tar alltid ett par snapsar och en öl till maten, och det går han igång på.
Sist vi firade med honom tyckte t o m jag att det var obehagligt, så jag sa ifrån och firar inte jul med dem mer.
Mina barn ska slippa fulla människor.
Jag dricker inte en droppe på julen. Däremot så kan jag inte styra över att min mor dricker alldeles för mycket (om jag inte vill säga upp bekantskapen med henne - och det fixar jag inte), även när Lilla L. är med.
Visst händer det någon enstaka gång att jag dricker ett glas vin eller två när Lilla L., eller andra barn, är med - men det är sällsynt (och inte helt utan obehag - då jag definitivt tror att barn tycker att det är obehagligt långt innan vi vuxna tycker att det är alarmerande).
Jag har inte växt upp med alkohol, tackar vinboxen för det! Hade den funnits hade det nog druckits mer, det blir så enkelt med bagen!
Vi drivker näst intill aldrig med barnen inom synhåll, vet precis vad du menar, jag fick in min mammas kollega i mitt rum när jag var tolv som bara ville säga hej...okej det var säkert ingen fara men vuxna som dricker missar hur andra upplever dem, högre röster, konstiga skratt osv
Blä för barn och alkohol!
-Åsa
Skicka en kommentar