Hur roligt det än var att åka iväg och gå på fest, går det inte att komma ifrån hur skönt det var att komma hem. Hem till min älskling, till mina underbaringar och så pälsklingen förstås. Har saknat dom mer än jag vågat erkänna medan jag var borta tror jag. Något positivt är att det inte alls var lika jobbigt att åka ifrån lille H som det varit förut. Det känns bra att jag börjar komma över den där post-förlossnings-separationsångesten.
Resan hem gick bra - visst var det varmt igen, och rejält svettigt på diverse ställen. Men med solen i ryggen och underbart resesällskap gick det hur bra som helst.
Nu sitter jag i min egen soffa, med min egen dator och väntar på att 40 graders-sovrummet ska svalna lite. Och på att maken ska komma in med Vovvan så att vi kan gå och sova.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Tack själv! Tänk om jag hade fått sitta och kuska själv - vad mycket jag hade missat då :) Ses snart igen!
borta bra men hemma bäst.. stämmer så bra. :o)
Ta nuen kall dusch i hemmets lugna vrå. Welcome back!
Visst är det så - hemma är bäst.
Alex: Ja, ha ha, som att klämma fast passagerarnas armar i fönstret!! :D :D :D
RedPaint: Absolut!
Daniel: Aldrig har en dusch varit så skön, eller en säng för den delen. Tack!
Helengra: Mmm, varje gång.
Skicka en kommentar