måndag, juni 01, 2009

Det gick bra!

Och det gick fort. En liten tjej blev det och de är redan hemma igen. Så där som normala människor gör.

Nu är det bara sorgen och avundsjukan kvar med andra ord.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hänger inte med, men jag tror jag fattar, stor kram !!

-Åsa

Livet på Citronodlingen sa...

Man får trösta sig med att man är unik... suck...

DaisyAndMe sa...

Skönt att det gick bra för dem i vilket fall..

Ponder sa...

Åsa: Tack vännen! Ett försök till förklaring finns nu här ovanför...

Pysen: Ja, fast det är en klen tröst som du vet... Tänker så mycket på dig i allt det här, och att jag inte borde vara sorgsen trots allt. Men sorg fungerar ju inte riktigt så.

Daisy: Ja, det var skönt. :)

Livet på Citronodlingen sa...

Nej, det har du rätt i, det fungerar inte alls så. Det hjälper inte ett dugg när folk säger "det finns dom som har det värre", "tänk på barnen i Afrika"... Finns inget man skiter mindre i än dom som har det "värre" när man sörjer, oavsett vad det är man sörjer.
Kram, Kram!!