Såg ett program härom dagen om en tokig kvinna som älskade hönor. Hon räddade burhöns från äggfabriker (när de inte värper längre dödas dom) och tog hand om dom till de dog en naturlig död. Så långt okej, men när hon började pussas med hönorna, då kände jag att det kanske hade gått lite långt...?
Hur som, hon sa en sak som fick mig att börja tänka: "Om det var en eldsvåda och jag var tvungen att välja mellan att rädda ett djur som jag känner och en främling, så skulle jag välja djuret."
Sanningen är att jag inte vet hur jag skulle göra om jag var tvungen att välja mellan min älskade vovve och en helt okänd människa i en sån situation. Och det skrämmer mig lite.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag älskar också min katt även om jag hatar hans långa hår som är överallt! Men jag skulle rädda en människa först även om jag antagligen skulle vara olycklig för resten av livet!
Säger som Nikki... Olycklig för resten av livet? Javissst. Men... jo, skulle ändå välja människan.
Djuret är det bara jag och min familj som håller av. Människan har förmodligen släkt, vänner.. Kanske barn? Ja. Människan fick gå först för mig...:)
Människan går först! Visst skulle jag sakna mitt djur fruktansvärt mycket men jag hade mått ännu sämre om jag hade låtit en annan människa dö.
Jag vette sjutton hur jag skulle göra. Skrämmande tanke.
Jag såg också det programmet. och tänkte som du. Men när det väl kommer till kritan måste det ändå bli mäniskan jag väljer!!
Skicka en kommentar