Jag vet, nu målar jag fan på väggen, men pajar levern, ja då har man liksom inte så många alternativ kvar. Nu vet jag att det inte är så allvarligt, än, för då hade inte min underbara läkare* släppt hem mig, men på längre sikt, hur ser det ut då? Jag har läst på om det förut, men nu minns jag inte. Jag orkar inte leta information nu, inte än, jag väntar till jag vet mer om hur det faktiskt ser ut.
Det som kommer hända nu är först ett ultraljud på levern, följt av en magnetröntgen och naturligtvis nya prover. Skulle inte det räcka blir det någon form av kirurgiska ingrepp, antingen biopsi utifrån av levern eller gastroskopi av gallgångarna (då tas även biopsier där). Ny medicin ska jag också få, men det avvaktar vi också med till vi ser hur det ser ut (för att välja vilken medicin och styrkan).
*Hon fick tårar i ögonen när hon skulle berätta, och sa att hon var så ledsen att hon var tvungen att komma med dåliga nyheter efter allt som jag gått igenom.
torsdag, januari 15, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Jag vet inte vad jag ska säga. Fy fan. Hoppas verkligen att det inte är så illa.
Kram.
Jag kan inte annat än att hålla med J. Jag hoppas att det inte är så illa med levern!!
Nä... alltså... fy fan... varför ska allt drabba dig, söta?
Du får ursäkta men jag är inte så påläst, vad är det för sjukdom du har?
Förstår att det är piss hursom... Kram!
Önskar jag kunde göra mer än bara skicka en kram i cybervärlden!!!
Det borde inte vara tillåtet att drabbas av så mycket elände på en gång :(
*stor kram*
Tack allihopa för kramar och ord, det värmer alltid att veta att jag har er där ute. *rörd*
Vad kan man säga? Vi tänker på dig.
/Fabian
Kram!!!
Lerica: Jag har en inflammatorisk tarmsjukdom som heter Crohn's. Den sitter vanligtvis i slutet av tunntarmen/början av tjock tarmen, men kan i princip sätta sig var som helst i hela matsmältningssystemet...
F: Att ni finns och lyssnar räcker långt. Och kanske bjuder mig på ett balkongljug eller två.
Alex: Tack för kramen!
Nej men..... tappar orden helt! Hoppas det finns chans att bli bra från detta!
Kramar
Förresten har våran bästa kompis också chroons (samt mammas bästa vän)
Skicka en kommentar